Lucka 1 Fjärdön
Det vilar något magiskt över Fjärdön. En orörd skog med tusenårig historia. En plats för såväl naturfotografer, konstnärer, barn och alla som älskar och uppskattar naturen.
På våren får man gå försiktigt för då är ön en barnkammare för fåglar. På sommaren njuter man av skogens grönska. Det finns en grillplats vid sandstranden och en vid gamla bosättningen. Dricksvattnet kan man hämta i en källa på ön.
Vikingarna hade sitt vinterkvarter och seglade genom Fjärdöns sund ut mot havet. Högst upp på ön finns det vikingagravar. Det finns sällsynta lavar, mycket svamp, ovanliga tickor och många fågelarter.
Guidade turer ges av Stiftelsen Fjärdöns framtid. Kontakt:benny.lundin@gmail.com
Bilder: vänster överst: Skog och kärr,
nedre: Dricksvatten Höger: överst: Ett av de äldsta träden på Fjärdön. nedre: En av grillplatserna Text ur Stiftelsen Fjärdöns Framtids folder. Bild: Niels Hebert, Maj-Britt Berglund Kalle Boman, Marie Othzén Berglund
Lucka 2 Skatudden
Skatudden ligger längst ut på Saltharsfjärden.
Härifrån får man en fantastisk kontakt med havet som slutar vid Finland
Skaten i sig är unik och intressant geologiskt i och med landhöjningen. Här möts du
av en unik biologisk mångfald med inslag av rödlistade mossor, lavar, den nyttiga
havtornen, gultörel och en mycket gammal blandbarrskog med våtmarker.
Det finns en körbar väg dit, men en promenad är att rekommendera.
Text: Margaretha Flyckt
Bild: Margaretha Flyckt, Marie Othzén Berglund, Maj-Britt Berglund
Lucka 3 Gåsholma
Gåsholma är ett gammalt fiskeläge och lotsstation som ligger intill 4 stycken naturreservat: Gåsholmen, Skämningsön, Svartstensudden och Axmars naturreservat.
Här finns kafé och fiskförsäljning och ett utegym.
I Gåsholma finns en omväxlande skärgårdsmiljö där både häckande fåglar och friluftsälskande människor trivs.
De större öarna täcks till stor del av skog. Där finns även bälten med havtorn.
Stränderna är klippiga och blockrika.
På Gåsholmen ligger ett litet näringsrikt kärr där den vackra gula svärdsliljan växer. De grunda vikarna är viktiga lek- och uppväxtområden för flera fiskarter. Vegetationen ger skydd åt yngel och småfisk. Här finns även gott om mat för sjöfåglar. Runt Gåshällan finns det klipphällar och stenblock. Här växer blåstången och smaltången i kraftiga bestånd. Båda dessa arter är mycket viktiga för det marina ekosystemet.
Bilder
Vä: Flygbild över stora delar av Gåsholma.
Hö: Fiskaffär på Gåsholma.
Text: Rudan
Bild: Kerstin Rundlöv, Margareta Flyckt.
Lucka 4 Axmarbruk
Hyttan som finns idag är från 1860-talet. Den står kvar som ett ståtligt monument från järnbrukstiden.
Järnframställning påbörjades redan på 1600-talet. Under stor del av 1700-talet drevs bruken av Brita Behm, även kallad Järn-Brita, som var känd för sitt hårdföra affärssinne. När ryssarna invaderade kusten 1721 brändes i stort sett hela bruket ner men genom Brita Behms försorg byggdes det snart upp igen.
Där de tidigare bruks byggnaderna stått anlades en engelska park och en gigantisk herrgård på över 700 kvadratmeter uppfördes. Idag är många bruks byggnader rivna och även den stora herrgården. Hyttan restaurerades däremot på 1970-talet. Parken är välbevarad och värt ett besök då den vittnar om en svunnen tid av flärd och elegans.
I parken finns dammar och kanaler där grönskan speglar sig och erbjuder en vacker picknickmiljö. På en liten ö ligger ett lusthus som blivit en symbol för föreningen Hyttan som sköter och bevarar järnbruket. Axmar bruk är sedan 2011 Kulturreservat. Guidning kan bokas.
information bl a hämtad från https://www2.visitgavle.se/sv/se-gora/812097/axmar-bruk/detaljer
Bild: Margareta Flyckt
Lucka 5 Bläckhornet
Hos galleri Bläckhornet kan du se och köpa konst och hantverk av hög kvalité från lokala konstnärer och hantverkare.
Galleriet huserar i det gamla sädesmagasinet i hamnen och är öppet under högsäsong.
Information från Axmar Bruks webbsida.
Bild: Margareta Flyckt
Lucka 6 ABF Fyren
Folkets hus byggdes 1907 under stort motstånd från bolaget.
I kontrakt rörande samlingslokaler på Bolagets mark,
föreskrevs noga att ingen socialistisk agitation fick förekomma.
Men på Kvistholmen och Saltharsfjärden ägde inte bolaget
mark så det blev tillflyktsorter för de fackligt aktiva som fått
sparken och vräkts från bolagets hus. Här kunde man fortsätta
leva och försörja familjen.
Huset moderniserades, byggdes om och blev en samlingspunkt
vida omkring för både besökare och artister.
1976 förstördes stora delar av en brand, men det byggdes ett
nytt modernt hus och 1983 invigdes det under en hel vecka.
Konstnären Anders Åberg var en av de som bidrog till husets
interiör med flera väggmålningar som fortfarande finns där att
se.
Slutligen kom restaurangen till på 90-talet som nyttjas till olika
sammanhang och möten.
På Fyren pågår många aktiviteter. Bl a möts cirklar och föreningar
här dagligen. Det finns ett bibliotek, biograf/stort scenrum med
publikgradäng. Där och i rotundan uppträder artister och musiker.
Och här möts ortens befolkning vid stormöten t ex 1a maj.
Idag ägs och drivs verksamheten av ABF-Gästrikebygden som
ett Folkets Hus.
Bilder: Överst, ABF Fyren exteriört 2021. Mitten verk av Anders Åberg
Nederst: Norrsundets Arbetarteater repeterar i stora salen.
Text: Ronnie Bäcklin, Curt Carlsson Bild: Anna Sohlman
Lucka 7 Fertilitetsrännan
Vid Västerhäll, som ligger mellan Berg och Sjökalla, finns en kana (ränna) i berget som enligt gammal folktro skulle hjälpa unga kvinnor att bli fertila och föda många barn.
Ett.ex. Augusta född i Sjökalla Per-Olov född i Berg fick tillsammans 13 barn. Kanske åkte Augusta där i sin ungdom. Tro ́t om du vill !!!
Idén om att öka chansen att bli med barn genom att åka kana på hällarna tros uppkommit för 1000-tals år sedan. En rutschränna är en mycket välslipad yta på ett större flyttblock eller på en stenhäll. Ibland omnämns rutsch-rännorna som slipytor. Denna fornlämningstyp är ofta välkänd av lokal-befolkningen. Många har också åkt på dem som barn.
När rännorna anlades, för flera tusen år sedan, slipades berghällen med hjälp av sten och sand för att ytan skulle
bli glatt och hal. Därefter har den under århundra
nötts ned naturligt. Rutschrännor finns i nästan hela
Europa, från norra Italien till nordligaste Norge. I samtliga
länder är de omgärdade av samma tradition – att kvinnorna åkte på rutsch-rännorna för att öka sin fruktsamhet. Berget stod för urkraften och gav i sin tur kraft till kvinnorna inför barnafödandet. I norden tros det ha varit knutet till Asatron.
Text: Maj-Britt Berglund samt ur boken Skogens historier Bild: Anna-Stina Hammarberg, Eva Axman
Text: Kerstin Rundlöf, Anne-Marie Westin Bild: Kerstin Rundlöf
Lucka 8
Nöttesvearna
Nöttersvearna på försommaren myskdoftande sägenomsusad hassellund med anor från Hamrånges första bosättningar. (Nöttersvearna finns vid E4an 1 km söder om Rasta i Hagsta ) Enligt gammal sägen har Hagsta en gång varit stad. Den låg vid Nöttersvearna ”befäst med borg och med egen vikingaflotta”. Per Wikberg har skrivit om detta i Hamrångeboken. Från generation till generation har denna sägen gått. Kanske det bara är sagor.”
Lucka 9 Forsviken
Forsviken var vid sekelskiftet 1900
Norrsundets mötes- och festplats. Här
träffades föreningar och människor. Hit
kom cirkus och kringresande teatersällskap.
Under några år fanns en dansbana.
Forsviken var också en viktig plats för
framväxande arbetarrörelsen. Här kunde man träffas och drömma om en bättre framtid. Fackliga och politiska möten fick inte hållas på bolagets mark. Uppe på stora stenen stod agitatorer och bondkomiker, för att tala och underhålla publiken.
Om stenen finns även en berättelse, som säger att ett tredje världskrig, kommer att bryta ut om sprickan blir större. Från generation till generation har denna sägen gått. Kanske det bara är sagor.
Forsviken vårdas idag av Norrsundets
Arbetarteater Förening.
Text: Erik Siggstedt
Bild: Erik Siggstedt, ur Arbetarmuséets arkiv
Lucka 10 Landhöjningen
Landhöjningen är ett märkligt fenomen, som utan att den går att påverka obevekligen ändrar förutsättningarna för vår livsföring.
Vi har att anpassa oss. Landet här i Hamrångebygden stiger just nu med 75 cm på 100 år. Detta gör att en gammal Norrsundsbo växte upp vid en annan strand än den han ser idag. Men står någon idag och ser ut över Salthars-fjärdens blå havsvik, så kommer den även om 2000 år att ha ungefär samma havsutsikt! Det beror på att vattnet utanför Skatudden är så djupt.
Pegel (från tyskans pegel = nivå) är en vattenståndsmätare som kan finnas i sjöar eller hav. En sådan har satts upp i Norrsundets hamn, dekorerad med målningar av Margareta Flyckt.
Text Curt Carlsson
Bild: Curt Carlsson och Kalle Boman
Lucka 11 Nedjan
S/S Nedjans förlisning i en vinterstorm den 9 januari 1954 var en mycket tragisk händelse. 17 man följde skeppet i djupet. För Norrsundsborna var det extra traumatiskt, då de under trivsamma former umgåtts med besättningen under hela den långa julhelgen på julfester men även i privathemmen.
Det var tradition på den tiden att man bjöd iland de besättningar som råkade få tillbringa julen i Norrsundets hamn. Bland båtens besättning fanns Georg Dixon – även kallad lilla Caruso – som sjungit, underhållit och fångat många unga hjärtan med sin varma person.
Den tragiska händelsen högtidlighålls varje år den 9 januari Nedjandagen, då man dels ka besöka minnesmärket vid det ställe där Nedjan låg förankrad och sedan besöka Norrsundets Arbetarmuseum, som på något sätt belyser Nedjans öde.
Text Curt Carlsson
Bild: Tidningsklipp, Curt Carlsson
Lucka 12 Kastellet
är Norrsundets äldsta byggnad och var från början ett maskinhus till det närbelägna sågverket som så småningom revs och ersattes av ett nytt några hundra meter norrut.
Därefter har Kastellet använts som brandstation, ställverk, elverkstad, förråd och arrestlokal.
Idag är det ett industrimuseum.
Kastellet fick sin nuvarande utformning i början av 1900-talet. Det sägs att det var förvaltarfrun Gerda Wettergren, som påverkade sin man, så att byggnaden försågs med torn och bröstvärn. Fru Wettergren blev så nöjd med utformningen, så att hon skall ha sagt: ”Nu kommer det att pratas om Norrsundet i alla världens hamnar.”
Kastellets norra sida har ett plåtrör, som ser ut som ett kanonrör, därför tror många att Kastellet är en försvarsanläggning.
Kastellet ägs av Norrsundets Arbetarmuseum.
Bilder: Överst vykort från 1900-talets mitt.
Nedre: Kastellets kortsida med rör.
Länk till Kastellet på Google Maps
Lucka 13 Hamrånge kyrka
Hamrånge kyrka byggdes på 1840-talet och ligger belägen på en kulle i Bergby i nord-sydlig riktning, väl synlig från alla håll.
Ett omfattande renoveringsarbete har gjorts
2019 – 2021 med bl.a nytt värmesystem; isolering av golv. tak och fönster. Även skulpturer, målningar och utsmyckningar har rengjorts och restaurerats. För kyrkkaffe och annan gemenskap har det skapats ett större rum med kök.
Hamrånge församling har också barn- verksamhet, med kör och olika gruppaktiviteter.
Det finns också en kyrkokör som övar på
onsdagar i församlingshuset i Bergby.
Vill du börja sjunga, ring 0297-572095
kantor Emma Wallerberg.
Mer info om kyrkan:
https://www.svenskakyrkan.se/gastrikekustenspastorat/hamrange-kyrka
Bild, övre: kyrkan exteriört vid Allhelgona- helgen,
nedre: kyrkan interiört.
Text: Marie Othzen Berglund
Bild: Jan Eriksson
Länk till Hamrånge kyrka
Lucka 14 Axmarhögen
Axmarhögen eller Högkullen är en gravhög som ligger mellan Axmar och Gåsholma. Den är ca 30 meter i diameter och tre-fyra meter hög. Det är Gästriklands största gravhög, troligen anlagd under järnåldern och är aldrig arkeologiskt undersökt, ligger tolv meter över havets nuvarande nivå.
Mer om Axmarhögen: https://minnen.se/tema/platser/10288
Bild, Övre: Bestigning av Axmarhögen,
Nedre: utflykt med Sällskapet Rudan till Axmarhögen.
Text: Eva Axman
Bild: Eva Axman, Anna Sohlman
Länk till Axmarhögen
Till hemsidan
Lucka 15 Hedenstugan
Hedestugan är ett Bed & Breakfast. Tidigare har här varit både ett äldreboende, förskola och ett epidemisjukhus (scharlakansfeber). ”Man var ju livrädd som liten att bli inlåst nånstans med denna sjukdom.”
Bredvid Hedenstugan ligger Hedens motionsanläggning, som sköts av Norrham Hamrångebygdens IF.
Föreningen grundar sig på ideella krafter och förhoppningen är att vi tillsammans i Hamrånge-bygden kan hjälpas åt att hålla ordning och reda på Heden för allas trivsel.
Här finns motionsspår/skidspår, utegym, pulkabacke, värmestuga och grillplats med vindskydd.
Lamporna i elljusspåret tänds när du trycker på knappen på stolpen vid början av spåret – se skylt på stolpen.
Vill du stödja arbetet med Heden kontakta: norrham@gmail.com
Bild, Övre: Hedenstugan B&B
Nedre: Hedens motionsanläggning
Text: från Idrottsanläggningen, redigerad av sällskapet Rudan
Bild: Jan Eriksson, Benny Lundin
Lucka 16
Totra kastalen och farledsspärrarna i Hamrångefjärdens sund
Stentornet på höjden vid Totra by i Hamrånge har varit
cirka 10 – 14 meter högt och uppfört av gråsten i kalkbruk.
Det uppfördes under senare delen av 1100-talet.
Kastalen kan ha varit en del i en medeltida, väl skyddad,
befäst gårdsanläggning. Farledsspärrarna vid havet
förhindrade överraskande angrepp mot bygden.
Hamrånge socken var under medeltiden det nordligaste
skeppslaget i det gamla Uppland.
Läs mer om Totra Kastalen:
https://minnen.se/tema/platser/9832
Bild, Övre: Ruin av Totra Kastalens torn.
Nedre: Modell Kastalen av G Englund på Arbetarmuseet.
Text: Anders Broberg
Bild: Benny Lundin, Anna Sohlman
Lucka 17 Hembygdsgården
Under 1900-talets första årtionden försvann stora delar av den äldre bebyggelsen i Hamrånge. Hembygdsföreningen bildades därför den 19 juli 1931 för att försöka ”tillvarata det kulturella arvet från fädernas dagar”, främst i form av byggnader och föremål från det förindustriella samhället.
Den enda möjlighet som då stod till buds var att köpa in hotade byggnader och med frivilliga krafter flytta dessa till en hembygdsgård. Målet var att rekonstruera en gammal kringbyggd Hamrångegård.
År 1936 togs det första spadtaget för att lägga grunden till Sundsmarsgården. Denna hade inköpts 1934 av August Nordin i Sundsmar. Under årens lopp tillkom så de byggnader som av ålder hört till en bondgård.
På grund av brandrisken lade man i gammal tid rian, bastun och smedjan utanför själva gårdsplanen. Samma sak gällde härbret. Om gården drabbades av eld kunde man lättare rädda den dyrbara spannmålen. Samma planlösning gäller också på Hamrånge Hembygdsgård.
Lucka 18
Vinterland
I orten Hamrångefjärden ca tre mil norr om Gävle finns detta fantastiska Julhus.
Under december månad visar familjen Sjöberg upp
sitt lysande, pyntade hem.
Många år och timmar ligger bakom denna skapelse som växer och fylls av nya överraskningar för varje år.
Vill du uppleva Disneykaraktärer, bjällerklang och blinkande stjärnor i en värld av rörliga figurer. Då är du välkommen hit.
Text: Margareta Flyckt
Bild: Från Vinterland 2017
Vinterland på YouTube:
https://www.youtube.com/watch?v=FIA88SoZr3k
Lucka 19 Pumpis
Pumpstationen byggdes i mitten av 1920-talet för att förse
den nya fabriken med sötvatten genom en vattentub som
gick igenom Norrsundet ner till fabriken.
Stationen var försedd med en maskinistbostad där den
ansvariga för vattennivån bodde för att ständigt kunna
bevaka flödet.
Viktor Palm var en av dem.
Så småningom moderniserades regleringen och sköttes
direkt från fabriken och bostaden revs.
När fabriken lades ner, reglerades vattennivån av
arbetskooperativet Fixarna för att hålla en jämn nivå i
Hamrångefjärden.
2020 togs slussen bort, genom Stora Ensos försorg. Ån
återställdes till ett naturligt flöde som självreglerar nivån
och där fiskar kan vandra och leka.
Nu finns här en ö där man kan njuta av forsen och naturen.
Bildtext: Överst Viktor Palm i arbete.
Nederst Pumpis idag.
Text: Ronnie Bäcklin, Curt Carlsson
Bild: Nordiska Museet, Marie Othzen Berglund
Lucka 20 Totra Del Sol
Totrabadet ligger ca: 3 mil norr om Gävle vid sjön Hamrångefjärden. Det är en väldigt populär och badvänlig badplats för såväl stadsbor, bybor samt turister. Är det så att ni har någon fyrbent vän med er, så ligger hundbadet alldeles intill.
Här hittar ni den långgrunda badplatsen med badbryggor, toalett, grillplats, omklädningsrum samt en liten kiosk med glass, läsk och kaffe för den som är sugen.
Det finns sköna gräsytor under skuggande träd och en stor solig sandstrand.
Totra Byförening hälsar er välkomna till TOTRA DEL SOL. Har ni frågor kontakta Byföreningen tel: 076 – 80 85 189.
Bild: Totrabadet
Text: Benny Lundin
Bild: Jan Eriksson, Margareta Flyckt
Lucka 21 Kvarndammen
Kvarndammen har sedan urminnes tider haft stor betydelse
för bygden. Vattenkraften har både skapat och styrt en
omfattande verksamhet och redan under 1700-talet fanns
här ett järnbruk. Invid ån låg Överstelöjtnantsbostället som
bl.a. härbärgerade Karl XI. Kvarnen uppfördes 1871.
Här har varit ett Sockencentrum, från sekelskiftet och en bit
inpå 1900-talet, med affär, post, telegraf, linskäktar,
smedjor, större och mindre sågverk på båda sidor om ån,
garveri, bryggeri, flottning, tvättstugor, fiskodling och
dansbana mitt i ån nedanför forsen.
Vid en bystämma 1912 bildades Berg och Åbyns Kvarn &
Belysning AB för att utvinna el ur vattenkraften. Idag på
privat initiativ är bägge kraftverken återuppbyggda och
levererar åter elkraft från Kvarndammens kraftverk.
Sommartid finns en vacker badplats (en oas) som är mycket
frekventerat av bl.a. morronbadande damer, barnfamiljer
och människor från hela bygden.
En vacker illustration finns på Kvarnväggen om all verksamhet
som har funnits runt Kvarndammen.
Bilder till vänster: Kvarndammen sommar och höst.
Textutdrag från informationen som finns på Kvarnväggen av
Marianne Lundqvist.
Bild: Anna-Stina Hammarberg
Lucka 22 Näset
1943 lekte ett par pojkar i Näset, Bergby Hamrånge, och fann mellan två stenblock en glödpanna tillsammans med tre tänger. Fyndet är arkeologiskt världsunikt.
Kanske kom den hit med vikingarna efter deras resor till östliga länder på 800 – 1000 talet. Det kan vara från Syrien, Irak eller Iran.
Glödpanna eller rökelsekar, ja det är frågan.
Finns att se på Länsmuseet Gävle.
Se Richard Schill berätta om den unika glödpannan och hur den kan ha hamnat i Sverige i UR:s serie ”Länsmuseerna berättar” 5 min.
https://urplay.se/program/220041-ur-samtiden-lansmuseerna-berattar-glodpannan
Bilder: Miljöer från Näset.
Bild: Maj-Britt Berglund
Text: Maj-Britt Berglund
Lucka 23 Hådells naturreservat
Här i Hådells gammelskog finns orörd skog som ska få utvecklas fritt mot urskog. De äldsta tallarna är uppemot 200 – 250 år gamla. Här finns lunglav och tallticka. Järpen håller helst till i reservatets fuktiga granskog. I reservatet finns även älg, rådjur, grävling, björn och lodjur.
En befintlig stigslinga på någon kilometer är fin att gå. Intill
stigen finns en rullstensås med flera gropar och det finns en fornlämning, en boplats från stenåldern som syns som gropar i ett klapperstensfält.
Raststugan, där man kan ta en fikapaus, i början av stigen
efterliknar en gammeldags skogsarbetarkoja.
Bilder till vänster: överst Rullstensås, nedre raststuga.
Text: Eva Axman
Bild: Eva Axman, Kalle Boman
Lucka 24 Kyrkstigen
Kyrkstigen mellan Axmarby och Bergby har sedan
1500-1600-talet används för att vandra mellan orterna.
Stigen har en kortare sträckning mellan Axmarby och
Bergby än den vanliga körvägen, numera Axmarstig.
På helgerna vandrade man den drygt 10 km långa
stigen till Hamrånge Kyrka som då var belägen vid den
nuvarande gamla kyrkogården vid ån i Bergby.
När ryssarna anföll Hamrångebygden på Kristi
Himmelsfärdsdagen den artonde maj 1721 red en man
från vårdkasen vid Gåsholma på Kyrkstigen via
Axmarby till kyrkan i Bergby för att varna
ortsbefolkningen för att ryssen var på väg. De ryska
soldaterna försökte rida samma väg men ändrade sig
och skulle ta en annan väg då man fastnade med
hästarna i den stora myren söder om Axmarby som
sedan dess kallas för Ryssan.
Många av ortens befolkning flydde upp i de stora
skogarna västerut för att undkomma ryssarnas
härjningar.
Kyrkstigen underhålls i dag genom frivilliga insatser.
Bild till vänster: Kyrkstigen är märkt med orange markeringar för att ledsaga vandraren. På stigen finns skyltar gjorda av Sällskapet Rudan, med olika berättelser om stigen, skogen, växtligheten och företeelser i
trakten.
På bilden; Kerstin Rundlöfs ”Hamrångedräkten”.
Bild: Jan Eriksson
Text: Jan Eriksson